Hejdå Armuna Street!!

Det är sista kvällen på Armuna Street och jag sitter och skriver bland halvpackade väskor, skräppåsar och klädhögar.
I morgon flyttar jag och Maria ut och det känns väldigt konstigt. Det ska bli skönt att slippa kackerlacksköket, sunksoffan, monsterspindeln som har bosatt sig på duschdraperiet och, såklart, slippa gå den där jäkla raksträckan till stationen. Men, jag kommer att sakna vår mansion – det har ju ändå varit ”hemma” senaste sex månaderna. Kan väl säga att jag har någon slags love/hate relationship med Coopan.

Senaste dagarna då…
Lördagen spenderades först i West End. Det blev en lugn förmiddag med god frukost och mysigt sällskap. När jag kom hem runt ett-tiden påbörjade jag packningen. Kände mig jättestolt som lyckades slänga så mycket! Jag är ju lite av en baglady och gillar inte riktigt att kasta bort sånt som jag kaaaanske, kanske kan få användning för i framtiden…
När Maria kom hem framåt kvällen tog vi ett varsitt glas vin innan vi hoppade på bussen till stan. Mötte upp med Mike och tog bussen till Hardgrave Road där det vankades house party. Några av Patriks kompisar hade något slags going away/födelsedagskalas och det var trevligt! Dessvärre kände vi oss inte jättepeppade så vi blev inte så långvariga. Framåt natten åkte vi tillbaka in till stan, spelade bort lite pengar på casinot (no worries, bettar bara 1 cent/game, haha) och sen, inte allt för sent, drog vi hem för att sova. Lagom kväll med andra ord!

I söndags åkte jag in till stan lagom till kl 10 – det var nämligen jobb som gällde. Charlotta var lite cranky men annars gick det bra. Hängde bara i lägenheten på grund av värmen…Tror faktiskt inte att det har varit så här varmt i Brisbane senaste året.
Tog en supersnabbis på stan när jag var klar. Det var sko-rea på Target så jag passade på att prova några par. Men, eftersom jag ville ha smakråd köpte jag inga….
Eftermiddagen blev lite stressig och det skulle visa sig att det var helt i onödan…
Lagom till tre-tiden tog jag bussen till Patrik för att hämta upp en låda. Han ska nämligen skicka hem ett par lådor med diverse grejer men eftersom posten är stängd på helger så fixar jag det nu i veckan i stället. I alla fall, hämtade upp lådan, tog bussen tillbaka till stan, hoppade på tåget till Coorparoo, skyndade mig hem och kokade upp lite nudlar som jag slängde i mig samtidigt som jag bytte om. Målet var att åka med 17: 07tåget för att hinna till komedin på Power House – det var ju sista chansen eftersom det var sista söndagen i Brisbane… Det hade börjat regna under tiden som jag gjorde mig iordning och jag tänkte först att lite regn inte skulle stoppa mig. Men, precis när jag gick utanför dörren slog blixten ner bakom grannhusen, åskan var öronbedövande och regnet kunde jämföras med Niagarafallen. Det fanns alltså ingen chans i världen att jag skulle gå de 500 metrarna till stationen utan att bli träffad av blixten, förlora hörseln eller drunkna. Lite jobbigt och dessutom tråkigt - jag hade ju peppat inför komedin!
Jaja, det blev en lugn kväll istället… När det äntligen hade slutat regnat tog jag och Maria en promenad; jag till bussen och Maria till banken. Halvvägs dit så tittade Maria på mig och sa ”Hanna...vad är det för ljud?” Jag tänkte precis säga att det nog var tåget då vi såg hur en vägg av regn var på väg mot oss! Blev genomblöta efter ungefär en halv sekund och det var ju i princip bara att gilla läget… Det blev en väldigt ruggig bussresa för min del, men som tur var så ringde min kära familj och underhöll mig under tiden.
Spenderade kvällen med att hjälpa (nåja, kolla på…) Patrik att packa. Det kändes väldigt konstigt eftersom det gjorde det faktum att Australienlivet snart över så mycket verkligare. Har ju försökt förtränga det förut men när väskorna är packade blev det helt plötsligt mycket svårare!

Gick upp tidigt, tidigt på måndagsmorgonen och följde med Patrik till stan. Han åkte vidare till flygplatsen och Nya Zealand (jag joinar om två veckor – PEPP!) och jag satte mig på ett café med en bra bok och ett absurt antal koppar kaffe…Oturligt nog så gick min ena sko sönder så jag fick vandra omkring stan barfota. Kände mig verkligen som en luffare… Som tur var så kom Maria in till stan klockan åtta och hon tog mina andra dojor!
Svängde förbi posten och skickade iväg en av Patriks lådor och sen gick jag till jobbet. Åkte runt Brisbane med Alex och Charlotta: pilates, grocery shopping, bagaren osv. Charlotta var på jättebra humör – nice!
Efter jobbet gick jag och Maria, som hade rast, till Target. Det blev ett varsitt par skor – ett par sandaler för min del och ett par asheta högklackade för Marias del.
Spenderade resten av dagen med att packa och organisera allt hemma på Armuna Street.
När Maria kom hem slängde vi ihop en god middag bestående av pasta och vitlöksstekta champinjoner i tomatsås!

Sista dagen på Armuna Street spenderades med att fixa diverse ärenden i stil med packning och postning av lådor. Dessvärre så fullkomligt ösregnade det hela dagen. Det visade sig förövrigt att stormen i söndags var den värsta på 20 år, det kom en minitornado, hustak blåste av och det var t.o.m en som drunknade. Galet!
På kvällen lagade jag och Maria middag åt våra roomies. Det blev köttbullar och potatis – väldigt uppskattat! Vi avslutade det hela inne på rummet där vi, lämpligt nog, tittade på filmen ”All my friends are leaving Brisbane.” Vi kände oss sjukt nostalgiska (”den bussen har man ju åkt några gånger”, ”den bron har man ju gått över några gånger”, ”den parken har vi ju hängt i några gånger” osv osv) även fast vi inte ens har lämnat stan än!